Fotografen bakom kameran

Hej, Denise här! i dagens och dessutom mitt absolut första blogginlägg tänkte jag ge er en liten introduktion om mig själv och hur min resa som fotograf började. Man kan säga att min resa började redan i en tidig ålder. Till en början var det bara en rolig grej att springa runt och fotografera lite allt möjligt. Mestadels var det buskar och träd i trädgården. Med tiden växte intresset sig allt starkare och dagen då jag fick min första egna systemkamera så blev det något mer. Då gick jag från att fota naturen hemma på gården till att verkligen dokumentera världen omkring mig.

När det var dags att ansöka till gymnasiet så var det en självklarhet att välja en skola som erbjöd ett fotoprogram. Jag kände att kameran var mer än bara ett intresse - det var ett verktyg för att berätta historier. När jag var liten så var min största dröm att bli författare, även om mina drömmar förändrades, har berättandet alltid varit en stor del av mig. 

DRÖMMEN OM SYDAFRIKA

Under gymnasiet spenderade jag mycket tid på Nordens Ark för att fotografera vilda djur, men jag började också drömma om att se dem i sin naturliga miljö. Under mitt sista år på gymnasiet fick jag chansen att åka till Afrika för att göra den resan jag drömt om. Mitt gymnasieprojekt skulle bli att göra en dokumentär om de utsatta noshörningarna i Sydafrika som blir tjuvjagade för deras horn. I två veckor skulle jag arbeta som volontär på ett reservat och fota, filma och intervjua lokalbefolkningen som arbetade i reservatet. 

Denna resan blev början på min resa som fotograf. För att måla er en bild om hur jag var på den tiden så var jag en tjej på 18 år. Ämnena i skolan som jag hade absolut svårast för var matte och engelska. Jag var också ganska blyg på denna tiden. Ganska kanske är en underdrift här. Jag var extremt blyg. Jag var rädd för att göra fel och hade stora problem med att prata inför folk. Ni kan då tänka er denna osäkra tjejen som för första gången i sitt liv ska resa helt själv till andra sidan jordklotet. Jag tror aldrig jag svettats så mycket som jag gjorde när jag först landade på Heathrow flygplats i London. Alltså en av de större flygplatserna i världen. Jag påminner igen om att jag var väldigt blyg och heller inget vidare på  att prata engelska. Min första instinkt när jag gick av planet var att ringa min pappa och fråga efter vägen till anslutande flyg. Det var många om och men innan jag tillslut, efter mycket svett och tårar faktiskt kom fram till Sydafrika och reservatet jag skulle spendera nästkommande 2 veckor. 

Bild från min senaste resa till Sydafrika. Överlycklig över att få se en noshörning (dock endast rumpan av en i bakgrunden).

JAG FANN KÄRLEKEN

Denna resan är en historia för sig min jag kan sammanfatta resan med att jag blev kär för första gången i mitt liv. Jag var head over heels fucking förälskad! Kärleken var alltså inte till någon man utan till landet i sig och framförallt till noshörningarna jag var där för att fotografera och filma. I denna kärleken hittade jag både mig själv och något som var större än mig själv. Hur flummigt det än må låta så var mitt mission från det läget att jag skulle göra allt jag kunde för att rädda noshörningarna från utrotning. 

Jag kom tillbaka till Sverige igen. Ivrig att spara ihop till min nästa resa till Sydafrika. Jag fick då nys om att Hasselbladsstiftelsen gav ut naturfotostipendium. Med hjälp och pepp från min familj och mina lärare på skolan så skickade jag in min ansökan och plan om att fortsätta där jag slutade i Sydafrika. Jag bröt ihop i tårar när jag fick reda på att jag också vunnit detta stipendium! Tack vare Hasselbladsstiftelsen så kunde jag återvända till Sydafrika redan ett halvår senare direkt efter studenten. 

FRÅN PASSION TILL YRKE

Som längst bodde jag i Sydafrika i 2 år. Jag fortsatte att åka tillbaka, arbetade som volontär ett flertal gånger, jag utbildade mig till guide och även till parkvakt. Jag var fast besluten att göra allt jag kunde för att hjälpa noshörningarna på de sätt jag kunde. När jag går in för något så går jag verkligen in helhjärtat som ni kanske förstår. Kameran var såklart också alltid med mig, och genom bilderna kände jag att jag kunde göra skillnad för dessa fantastiska djur. Kameran blev mitt sätt att berätta när ord inte räckte till.

Idag jobbar jag som content creator på Hundstallet i Alingsås. Där kan jag kombinera min passion för både djur och fotografering. Förutom hundar så fokuserar jag även på par- och brölllpsfotograferingar. Är det något jag tar med mig lite extra från alla åren i Sydafrika så är det hur viktig familjen är. Som bröllopsfotograf så vill jag kunna vara där för er och hjälpa er dokumentera eran stora dag med nära och kära. När allt kommer kring så är det bilderna som tar oss tillbaka till gamla tider och får oss att minnas saker som vi annars kanske skulle glömma bort. Inte en stor dag som ett bröllop kanske men alla de där små sakerna som gjorde att dagen i sig blev så värd att minnas. För mig finns det inget bättre än att bläddra igenom gamla fotoalbum och tänka tillbaka hur det var då på den ”gamla goda tiden”. Det är bilder som håller alla våra minnen vid liv och hindrar dem från att blekna med tiden. Därför har jag också tagit på mig det som ett misson att hjälpa andra att bevara dessa minnena. Oavsett om det rör sig om eran bröllopsdag, en lifestyle fotografering hemma med familjen eller för att dokumentera eran kärlek in general genom en parfotografering. För mig handlar det om att skapa minnen som håller för evigt.

Jag hjälper er mer än gärna att dokumentera era liv och minnen genom kameran. Tveka inte att kontakta mig om ni vill skapa bilder som ni alltid kan se tillbaka på!